Motion 2010/11:C221 Bortrövade barn

Vi på SBN är oerhört tacksamma för de underbara politiker som fortsätter att kämpa för de bortförda barnen och för deras hårt drabbade föräldrar.Vi har kontakt med flera politiker som står på vår sida i dessa frågor, men det finns fortsatt en, som med oförtruten energi fortsätter att gå i täten och som tar mängder av egna initiativ i denna frågan. Vi talar självklart om fantastiska Annelie Enochson, KD.

Vi kan tyvärr inte gå in på detaljer om vad hon gjort för enskilda individer i olika ärenden, då det är belagt med sekretess, men vi kan presentera den motion som hon lämnat in nu under den Allmänna Motionstiden som var, denna gång tillsammans med Yvonne Andersson,(KD):

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GY02C221

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3120&doktyp=motion&bet=2010/11:C221

———————————————————————————————————————

Motion 2010/11:C221 Bortrövade barn

Motion till riksdagen
2010/11:C221
av Annelie Enochson och Yvonne Andersson (KD)

Bortrövade barn


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en ordentlig bedömning av risken att barnen ska bortrövas bör göras i samband med vårdnadsprocesser.
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att umgängesrätten bör inhiberas med omedelbar verkan när en förälder befaras planera att föra bort sitt barn.
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att aktivera och informera om larmnumret 116 000 i Sverige.
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra de bilaterala kontakterna mellan Sverige och andra länder med det särskilda syftet att effektivisera tidiga insatser i samband med bortföranden av barn.

Motivering

Varje år förs barn bort från Sverige. Barnen rycks ur den tillvaro de är trygga i och tvingas klippa banden med hemmet, skolan och kompisar de haft i sin vardag. De rycks upp och finner sig själva fångna i ett främmande land. Det är något av det mest traumatiska som kan drabba ett barn och en familj. Ett hundratal barn befinner sig just nu i denna situation.

Det har skett en ökning av antalet barn som olovligt bortförs eller kvarhålls i internationella förhållanden. Det kan handla om barn som förts från Sverige utan vårdnadshavares medgivande, och även barn som förs till Sverige från ett annat land. Oavsett anledningen till att ett barn försvinner är det aldrig bra för barnet att skiljas från sin hemmiljö. Att föra bort ett barn olovligt är brottsligt och innebär psykisk misshandel av det barn som bortförs. Det finns anledning att både se över straffskalan för detta brott, och inte minst arbeta brottsförebyggande.

Internationella regler som Haagkonventionen syftar till att förenkla återförande av bortrövade barn. Tyvärr är det dock oerhört svårt och i värsta fall för sent att agera när ett barn väl förts ut ur landet. Det blir komplicerat, både juridiskt, politiskt och praktiskt, för alla inblandade. Barnet hålls ofta gömt. Myndigheterna i det andra landet kan i många fall inte göra något. Om lång tid går och barnet börjar anknyta till det nya landet, kan det försvåra ett beslut om omedelbart återförande. Därför måste resurser satsas på förebyggande insatser, att snabbt kunna förhindra bortföranden av barn.

Idag är internationella förhållanden och äktenskap mycket vanligt. Problem inom familjer får därför internationella proportioner. Inom EU är det varje år ungefär 1 000 000 skilsmässor och 13 procent av dessa är internationella. Det kan ligga nära tillhands för en förälder i en vårdnadstvist att se som en lösning att resa till sitt hemland och ta med sig sitt barn. Är detta emot den andra förälderns vilja eller till och med en förälder som har ensam vårdnad, måste det finnas verktyg inom ramen för vårdnadsprocessen att bedöma risken för olovliga bortföranden och att snabbt sätta in preventiva åtgärder. Dagens svenska lagstiftning som styr bedömningarna i vårdnadstvister ligger efter den globala utvecklingen.

För det första måste en ordentlig riskbedömning göras i alla vårdnadsprocesser. Barnets säkerhet måste här väga tyngre än föräldrarnas intresse av att få träffa sitt barn utan inskränkning. I de svenska domstolarna finns idag inte ett fungerande riskbedömningsinstrument. I andra länder i Europa är umgänges- och vårdnadsbeslut mycket striktare än i Sverige. I exempelvis Storbritannien formuleras beslut om umgängesrätt oftast med detaljerade anvisningar kring hur umgänget ska gå till. Svenska domstolar har också denna möjlighet, men den utnyttjas sällan. Föreligger risk för olovliga bortföranden bör domstolarna uttryckligen förordna att ingen av föräldrarna får åka utomlands med barnet.

För det andra: om det blir känt att en förälder förbereder att föra bort sitt barn måste det snabbt fattas ett tillfälligt beslut om att förälderns umgängesrätt inhiberas, alltså stoppas, med omedelbar verkan. Ett sådant beslut kan fattas enligt bestämmelsen i 21 kap. 10 § föräldrabalken men det görs sällan i svenska domstolar. Om en förälders umgängesrätt stoppas kan socialtjänst och polis ingripa och hämta barnet från föräldern, om föräldern försöker föra bort barnet utomlands. Liksom för brottmål borde det finnas jourdomstolar för sådana brådskande familjerättsliga ärenden.

För det tredje borde det vara prioriterat att börja använda larmnumret 116 000 i Sverige. Till detta larmnummer, som EU-kommissionen har upprättat för brådskande fall av försvunna barn, kan allmän­heten lämna tips och information. Numret finns redo för användning, men Sverige har inte aktiverat numret. Larmnumret kan komma att bli ett centralt verktyg för återförande av barn, men då måste det implementeras. I DS 2010:19 uppmanas regeringen att ge PTS i uppdrag att verka för att 116 00 tas i bruk i form av telefonjour för rapportering av försvunna barn. Det är därför hög tid att regeringen i en proposition går ut med detta uppdrag. Information om numret måste också nå ut till allmänheten.

För att effektivt förhindra olovliga bortföranden krävs dessutom samarbete mellan länder och effektiva system för att snabbt återfinna barn i ett tidigt skede av bortförandet. Viktiga saker är att öka insatserna och vara mer alerta vid flygplatser och andra gränsövergångar. Att lämna ut bild och signalement på efterlysta barn till polis, tull och internationella flygplatser i Europa vore ett bra sätt att öka det internationella samarbetet.

En ökad proaktivitet är nödvändig för att minska antalet olovliga bortföranden av barn. Det är också nödvändigt med ett bättre stöd till de föräldrar som drabbas. Konkreta steg finns att ta – som att börja använda det europeiska larmtelefonnummer som redan finns, göra ordentliga riskbedömningar i vårdnadstvister samt att snabbt stoppa umgängesrätt om ett barn håller på att föras bort. Vi kan göra detta. Mer kan göras för att skydda barn så att de inte förs bort olovligen från sitt hem och sin trygga miljö.

Stockholm den 21 oktober 2010
Annelie Enochson (KD) Yvonne Andersson (KD)

———————————————————————————-

Nedan kan ni läsa utvalda delar om bortförda barn ur Annelie Enochsons egen blogg, som ni för övrigt hittar här:

http://annelieenochson.blogspot.com/

onsdagen den 19:e maj 2010

Bortrövade barn eller försvunna barn – se inbjudan nedan!

Jag har under många år i riksdagen arbetat med de bortrövade barnen…nästa tisdag den 25 maj kommer det att vara ett seminarium i Stockholm just på de Försvunna barnens dag.

Se programmet nedan – Välkomna att komma med!
INBJUDAN TILL SEMINARIUM 25 MAJBORTFÖRDA BARN
SBN, SAKNADE BARNS NÄTVERK, INBJUDER TILL
SEMINARIUM PÅ FÖRSVUNNA BARNS DAG DEN 25 MAJ
Varje år bortförs ett stort antal barn från eller till Sverige. Oftast förs barnet bort av en förälder
mot den andra förälderns vilja och i trots mot rådande domstolsbeslut och vårdnad. Barnet
förvägras även vanligtvis all kontakt med den andra föräldern. SBN vill väcka fokus på hur vi
gemensamt kan arbeta för förhindra bortföranden och hur vi snabbt kan agera för att återföra debortförda barnen. Vi vill hitta nya lösningar, bättre samarbete och få igång en diskusssion mellan myndigheter och drabbade för att förbättra dagens situation
Inbjudna talare som kommer att medverka:
Annelie Enochsson (kd)
Fredrik Lundh (s)
Malin Alfvén, barnpsykolog
Lars H Gustafsson, barnläkare
Margareta Olofsson distriktsordf Rädda Barnen
Representanter från UD
Ia Sweger, familjerättsjurist
Jessica Sandberg, familjerättsjurist
Anders Sjöberg, sektionschef, Rikskriminalpolisens enhet för internationellt samarbete
Representant från Familjevåldspolisen, Stockholm
samt drabbade föräldrar, och barn som nu vuxna berättar om sina erfarenheter.
Anmälan samt frågor: [email protected], information om seminariet: http://www.saknadebarn.org/
Plats: Astoria, Nybrogatan 15, Stockholm, 25 maj 2010 kl 12.30 -17
Seminariet är kostnadsfritt. VÄLKOMNA!
Läs mera på Ekot om att regeringen uppmärksammar detta problem .

————————————————————————-

tisdagen den 25:e maj 2010

Vald till ”Årets Medförälder” av Saknade Barns Nätverk idag – så glad för detta!

Idag var det en konferens på den Internationella Saknade Barn dagen. Denna konferens tog upp alla de bortrövade barn som rövas bort från eller till Sverige idag och lämnar en förtvivlad mamma eller pappa som är vårdnadshavare. På konferensen deltog UD, polisen, familjerättsjurister, Rädda Barnen och många föräldrar som är drabbade. Jag fick tala och berätta om vad som görs politiskt och om min motion som riksdagen antog och tillkännagav till regeringen. I slutet skickade man upp ballonger , en för varje av de barn som är saknade i Sverige och så delades priset ut för ”Årets Medförälder”….och det priset fick jag. Blev så överaskad och glad. På plaketten står det följande :”För sin djupa förståelse och mångåriga kamp för att hjälpa bortrövade barn och deras föräldrar, samt för att ha arbetat praktiskt med att förbättra deras svåra situation, genom motioner och mångårigt påverkansarbete bland politiker och riksdagsledamöter, har SBN(Saknade barns nätverk) styrelse utsett Annelie Enochson till Årets Medförälder 2009″Sånt värmer!!

Läs oxå artikeln i dagens Newsmill.

—————————————————————————

onsdagen den 26:e maj 2010

Roligt att prisas för långsiktigt arbete!

Igår fick jag pris för mitt arbete med bortrövade barn och det gladde mig mycket. Det är så i politiken att ens arbete som man jobbar långsiktigt med inte uppmärksammas, därför var det extra roligt att få ett oväntat pris för mitt arbete. Det började 2004 med att Elisabeth Krantz kontaktade mig och frågade vad jag gjorde för att hjälpa hem hennes barn som hade kidnappats till Gaza av sin palestinske far. Vi åkte till Israel tillsammans där vi därifrån försökte påverka de palestinska myndigheterna och Hamas att få pappan att inse att vad han gjorde det var att skada relationerna mellan Sverige och PA……efter 7 månader med mycket jobb, mediabevakning mm så kom ”Gazabarnen” hem till Kungsbacka juldagen 2004. Vilken glädje för alla inblandade – igår lästes ett brev upp som var skrivet av Sara Krantz som då var 16 år när kidnappning skedde….ett brev som ingen som lyssnade kunde höra på utan att få tårar i ögonen. Sara beskriver den besvikelse över att pappa lurade dem, att vara ständigt rädd, känna ständig oro för sina andra syskon…ett vittnesbörd som inte lämnade någon oberörd. Dessa barn som varje år kidnappas från Sverige kommer jag att fortsätta att kämpa för att de skall komma hem till Sverige igen!
Idag har bland annat Dagen skrivit om mitt pris som Årets Medförälder….känns roligt!
—————————————————————————

fredagen den 3:e september 2010

ÄNTLIGEN – jourtelefon för bortrövade barn!

Den 25 maj i år fick jag priset ”Årets Medförälder” för mitt arbete under många år med att hjälpa de kidnappade svenska barnen.

Svenska barn som kidnappas till annat land av en av sina föräldrar är ett glömt problem i dagens Sverige. Det rör sig om ett hundratal barn varje år och jag har kämpat för dessa barn i många år. Skrivit motioner och fått ett tillkänngivande av min motion i riksdagen hösten 2006 att regeringen skall agera kraftfullare….men ändå händer alldeles för lite! Jag har föreslagit att ett journummer skall inrättas dit vem som helst kan ringa för att rapportera att ett barn förvunnit . De som bemannar jourtelefonen ska ta emot samtal om saknade barn, vidarbefodra dem till polisen och stödja drabbade föräldrar. Numret är detsamma i hela EU och finns aktivt i många länder redan men inte i Sverige.
Nu har ÄNTLIGEN Post – och telegrafstyrelsen fått i uppdrag att se till att journumret kommer igång! Jag är så glad för att mitt arbete har givit resultat…och gladast för att alla saknade barn kommer att få snabbare hjälp i framtiden!!
—————————————————————————

onsdagen den 27:e oktober 2010

Bortrövade barn fortsätter att beröra mig!

Pressmeddelande
– Det måste finnas en riskbedömning för olagliga bortföranden av barn till andra länder i samband med vårdnadstvister. Föräldrars intresse att träffa sina barn utan inskränkning kan inte gå före barnens säkerhet och speciellt om man kan misstänka att barnet kommer att föras bort utomlands. Olovliga bortföranden måste bemötas förebyggande i bättre utsträckning än idag.
Det säger den kristdemokratiska riksdagsledamoten Annelie Enochson från Göteborg. Hon har motionerat om bortrövade barn under riksdagens allmänna motionsperiod. Motionen i sin helhet kan läsas här.
– Det saknas ett förebyggande riskbedömningsinstrument i samband med vårdnadstvister. Svenska domstolar utnyttjar alltför sällan möjligheterna att detaljera anvisningar kring hur umgänget ska gå till. När det konstaterats en risk för bortförande bör förälderns umgängesrätt med snabbhet inhiberas. Föreligger risk för olovliga bortföranden bör domstolarna uttryckligen förordna att ingen av föräldrarna får åka utomlands med barnet, fortsätter Annelie Enochson.
– Det larmnummer, 116 000 som EU-kommisionen för flera år sedan upprättade för att användas i brådskande fall av försvunna barn har ännu inte aktiverats i Sverige. Larmnumret kan komma att bli ett centralt verktyg för återförande av barn, men då måste det implementeras. Information om numret måste också nå ut till allmänheten. Det är hög tid att regeringen tar initiativ för detta och lanserar det för allmänheten, avslutar Annelie Enochson.