Barnen Bolin var kidnappade under 1 års tid i Bagdad, Irak av sin mamma och utsattes under den tiden för svåra umbäranden, misshandel, övergrepp och bomber. När de äntligen fått återvända till sin pappa i Sverige så började en ny tid av utredningar och rättegångar. De har inte velat träffa sin mamma efter det som hon utsatte dem för och det är skönt att ingen domstol velat tvinga dem att umgås med sin egen kidnappare. I det här fallet iallafall så har man lyssnat på barnen.

I tingsrätten så dömdes mamman enbart till samhällstjänst och lite skadestånd till barnen. SBN bevakade rättegången och skrev om den här:

http://www.saknadebarn.org/2010/04/01/brottsmalsforhandlingen-mot-barnen-bolins-mamma-i-lunds-tingsratt/

Här skrev vi ett inlägg om straffet som Tingsrätten utdömde:

http://www.saknadebarn.org/2010/04/08/upprorande-lagt-straff-i-fallet-bolin/

Det känns oacceptabelt att man ska kunna kidnappa sina barn till en av jordens farligaste och mest osäkra områden och sedan inte ens få fängelse för detta. Dessa brott måste omvärderas och man måste inse att det handlar om ett människorov och att barnen är brottsoffer. Det finns inga andra områden där man resonerar att brott mot barn är okej, bara det är föräldern som är förövaren. ”Ja, han får utnyttja henne sexuellt, för han är ju pappa” eller ”Ja, hon får slå sitt barn hur mycket hon vill, det är ju hans mamma ju”.

Nu har äntligen Hovrätten beslutat i ärendet som direkt överklagades av åklagaren och barnen Bolins mamma fick istället fängelse och höjda skadestånd. Pappan och barnen känner sig lättade och det är dessutom en viktig markering mot alla andra barnkidnappare. Hovrätten skriver bl.a:

..."Hovrätten ändrar tinsrättens domslut i ansvarsdelen på så sätt att
hovrätten bestämmer påföljden till fängelse i 10 månader"...

 ..."med hänsyn till att barnen förts till en mycket otrygg miljö och
hållits kvar där en längre tid under vilken de inte getts någon som
helst möjlighet att komma i kontakt med sin far  är dock
brottslighetens straffvärde högre än vad tingsrätten kommit fram till,
enligt hovrättens bedömning motsvarar straffvärdet fängelse i tio
månader"...

 ..."vid en sammanvägning av brottslighetens straffvärde och dess art
finner hovrätten att det inte finns utrymme för att låta en villkorlig
dom i förening med samhällstjänst ersätta ett fängelsestraff, påföljden
ska följaktligen bestämmas till fängelse"...

 ..."när det gäller frågan om kränkningsersättning som XX(mamman) ska
utge till Sammy och Emma gör hovrätten den bedömningen att de
omständigheter som tingsrätten pekat på i denna del är så försvårande
att ersättningen vad gäller båda barnen skäligen bör bestämmas till
något högre belopp än tinsrätten gjort"...

Vi inom SBN kommer att fortsätta arbeta hårt för att dessa brott ska ses i ljuset av vad de verkligen är: ett oförlåtligt brott mot barnen och deras mänskliga rättigheter!

Barnen Hirori bortfördes den 5 november 2010 under faderns umgängeshelg.

Lilla flickan Peri är bara 4år och hennes storebröder Metin är 10 år och Perwer är 12. De mår enligt uppgifter väldigt dåligt och hålls olovligen kvar i staden Duhok i norra Irak.

Mer information om fallet kommer snart…

Alla som vill hjälpa mamma Nergs i kampen för sina barn kan sätta in pengar på SBN:s insamlingsstiftelse.

Bankgiro ”399-9133″ och märk er betalning ”Nergs”.

Alla pengarna går oavkortat till arbetet med att få hem barnen.

Detta är en Amber Alert!

*** Uppdatering 14 oktober 2010: Då barnen igår eftermiddags återlämnades till sin mamma, så finns det inte längre någon anledning att ha kvar pappans namn eller bild på den här sidan. Därför har SBN valt att radera alla bilder och all personlig information om pappan i ärendet nedan, samt att ta bort bilderna och information kring flyktfordonet, men vi låter artikeln ligga kvar på hemsidan så länge barnens vårdnadshavare tillåter.

*** Uppdateringar: Fler artiklar sedan i söndags:

B.T, Danmark: http://www.bt.dk/krimi/har-du-set-amina-og-ali

Västmanlands Läns Tidning: http://vlt.se/asikter/ledarbloggen/1.623703-ledarbloggen?blogPostAction=view_post&postingId=19.409342

TV3, Efterlyst: http://www.tv3.se/efterlyst/efterlyst-i-hela-europa-%E2%80%93-kidnappat-sina-barn

Piteåtidningen: http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=5652747

Norrländska Socialdemokraten: http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=5654865

Nettavisen, Norge: http://www.nettavisen.no/nyheter/article3001846.ece

NorskaTV2: http://www.tv2nyhetene.no/utenriks/kidnappet-loerdag-ingen-spor-etter-amina-7-og-ali-5-3312368.html

Sveriges Radio P4: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=4089748

Expressen: http://www.expressen.se/nyheter/1.2169079/de-kommer-inte-att-hitta-honom

Sveriges Radio, P4 med Lotta Bromé: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=4089748

Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7937429.ab

Expressen: http://www.expressen.se/nyheter/1.2170428/jag-lamnar-over-barnen-pa-fredag

—————————————————

*** Uppdateringar den 10 oktober 2010:

Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7930249.ab

Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7930251.ab

Expressen: http://www.expressen.se/nyheter/1.2168256/pappan-bloggade-om-tvisten-i-natt

Expressen: http://www.expressen.se/nyheter/1.2168254/amina-och-ali-forsvann-pa-junibacken

Expressen: http://www.expressen.se/nyheter/1.2168268/amina-och-alis-pappa-begars-haktad

Göteborgsposten: http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.465310–bortforda-barn-troligen-kvar-i-sverige-

Svenska Dagbladet: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tror-att-bortforda-barn-ar-i-sverige_5484367.svd

Västerbottenkuriren: http://www.vk.se/Article.jsp?article=384320

Piteåtidningen: http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/senaste_nytt/artikel.aspx?ArticleId=5652768

————————————————-

*** Uppdateringar den 9 oktober 2010:

DN: http://www.dn.se/nyheter/sverige/rikslarm-efter-forsvunna-barn-1.1185936

Expressen: http://www.expressen.se/nyheter/1.2167814/amina-7-och-ali-5-ar-forsvunna

Nyheter 24: http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/471953-forsvann-med-barn-rikslarm-utfardat

Svenska Dagbladet: http://www.svd.se/stockholm/nyheter/pappa-jagas-for-barnkidnappning_5483309.svd

Aftonbladet  http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7928979.ab

Maukonens blogg: http://maukonen.wordpress.com/2010/10/09/amber-alert-ali-5-och-amina-7-saknas/

Vids blogg: http://vidfrankradosh.wordpress.com/2010/10/09/forsvunna-barn/

Ali Al Hasane: 5 år

Cirka 1.20 cm lång, späd kroppsbyggand

Kort, brunt hår.

Pojken var klädd i jeans, mörkblå täckjacka, gymnastikskor och blå/orange mössa.

Amina Al Hasane: 7 år

Långt, brunt, lockigt hår

Flickan var klädd i röd tunika av märket Hello Kitty, svart duffeljacka, svarta stövlar, rött hårband och en grå mössa.

Barnen försvann från ett övervakat umgänge med sin far. idag den 9 oktober 2010. De var på Junibacken, Djurgården (Stockholm). De tros ha försvunnit cirka 13.00 idag. Pappan är svensk och irakisk medborgare, 38 år gammal. Pappan talar arabiska och svenska.

Allmänhetens hjälp är mycket kritiskt de nästkommande timmarna, varför vi vädjar att om ni vet något om barnens försvinnande genast ringa 112 eller Polisen direkt på 114 14 och trycka ”0 ” för att kopplas till telefonist samt be att få kopplas till Norrmalmspolisen!

Såhär skriver Aftonbladet idag:

Rikslarm utfärdat och gränsövergångar larmade

Detta inlägg är en AMBER ALERT!

För några veckor sedan så gjorde Sveriges Radio ett dokumentärprogram om två barn som kidnappades av sin mamma till Irak. Idag klockan 11.03 så sändes programmet Barnaministeriet på P4. Ett gripande reportage där båda barnens föräldrar berättar och barnen själva ger sin version av året i Irak och känslorna kring domen.

Klicka och lyssna:

http://www.ur.se/play/155292

SBN:s ordförande Lina Lundin fick utmärkelsen ”Allers Guldhjärta” av Karl-Erik Bolin, vilket uppmärksammades i följande rörande artikel (klicka på artikeln för att förstora den och läsa separat):

Artikeln berättar om Karl-Eriks kamp för att spåra och få hem sina barn Sammy och Emma som kidnappade till krigets Bagdad under nästan hela år 2009. ”Det förlorade året” som Karl-Erik säger. Den beskriver maktlösheten, desperationen och den förtvivlan som varje drabbad förälder känner. Men det är också en artikel fylld av hopp och med ett gott budskap: att även det värsta scenario kan vändas till ljus och lycka! Köp gärna en Allers den här veckan! Vi hoppas att SBN genom artikeln kommer att nå ut till många fler drabbade familjer och att vi kan hjälpa ännu fler!

Idag var sista dagen för överklagandet av det pinsamt lindriga straffet som Tingsrätten gav mamman som kidnappade sina två små barn till krigets Irak där de hölls inspärrade i nästan ett år, bland bomber och otäckheter och fick utstå misshandel och t.o.m. stympning. För detta fick hon 160 timmars samhällstjänst endast.

På SBN är vi väldigt lättade över åklagare Titti Malmros rättrådiga agerande när hon nu valt att överklaga till Hovrätten. Bra gjort, Titti, du är en av de som hjälper till att skapa rättssäkerhet i Sverige. Man ska inte få utsätta två oskyldiga barn för detta livsfarliga agerande, tvärtemot rådande dom om umgänge och sedan komma undan med det. Vi vill INTE ha ett Sverige som tillåter barnkidnappare att komma så lätt undan. Vi vill inte stillatigande se på när barnkidnappare ges grönt ljus. Varje sådan dom kommer att debatteras öppet och livligt, här och på andra bloggar av engagerade individer.

I domen från Svea Hovrätt som föll mot barnen Valettes mamma för några veckor sedan, som också dömdes för grov egenmäktighet med barn, så var straffet betydligt högre för ett ”mildare” brott. Hon höll sina barn kidnappade i SVERIGE under SJU månaders
tid. För detta dömde Svea Hovrätt henne till 6 månaders fängelse plus att betala 140 000 kronor cirka, inklusive pappans omkostnader. Med tanke på vad mamman i Bolinfallet gjorde med sina barn under ett års tid, så kunde man ju hoppas på ett minst fördubblat straff där, jämfört med Valettes.

Självklart kommer SBN också att bevaka och närvara vid nästa brottsmålsförhandling och berätta för er läsare vad Hovrätten finner lämpligt som straff.

Förra tisdagen satt två av SBN:s representanter och bevakade rättegången mot Bolinmamman, som bortförde sina två barn till Irak mot deras vilja under julumgänget 2008 och kvarhöll dem i denna krigshärd under nästan 1 års tid. I tisdags föll domen mot henne, där hon döms för grov egenmäktighet med barn till 160 timmars samhällstjänst och sammanlagt 60 000 kronor i skadestånd till sina bägge barn sammantaget.

Vi skrev ett referat om rättegången i onsdags som ni kan läsa här:

http://www.saknadebarn.org/2010/04/01/brottsmalsforhandlingen-mot-barnen-bolins-mamma-i-lunds-tingsratt/

Tingsrätten skriver i domslutet, bl.a. följande:

Mot bakgrund av vad som nu sagts finner tingsrätten vid en samlad bedömning av
förhållandena i målet att gärningen är att bedöma som grov egenmäktighet med
barn.

Straffvärdet för den aktuella brottsligheten uppgår till fängelse sex månader.

Eftersom S.B. tidigare är ostraffad och då det saknas anledning att tro att
hon på nytt kommer att göra sig skyldig till brott är de allmänna förutsättningarna
för villkorlig dom i och för sig uppfyllda. Nu aktuell brottslighet har emellertid
enligt tingsrättens mening ett sådant artvärde att en villkorlig dom i förening med
böter inte är en tillräckligt ingripande påföljd. Brottets art i kombination med dess
straffvärde utgör emellertid inte hinder mot att tillämpa villkorlig dom som påföljd
under förutsättning att denna förenas med ett sådant skärpande moment som
samhällstjänst utgör. Med hänsyn till gärningens straffvärde bör den tid under
vilken S.B. ska utföra samhällstjänst bestämmas till 160 timmar.

Brottet egenmäktighet med barn avser obehöriga ingrepp i eller missbruk av
vårdnaden. Brottet är således normalt sett inte ägnat att kränka den personliga
integriteten hos den andre vårdnadshavaren i det hänseende som avses i 2 kap. 3 §
skadeståndslagen. Inte heller i förevarande mål kan S.B:s agerande sägas
innefatta någon omständighet som inneburit ett intrång i Karl-Erik Bolins
personliga integritet.

Senast den 27 april skall denna dom förhoppningsvis överklagas. Den är rent ut sagt skandalös! Att kidnappa två små barn till ett livsfarligt område, misshandla dem och utsätta dem för allsköns faror och risker under nästan ett helt års tid är helt oförsvarligt. Straffskalan för grov egenmäktighet ligger på mellan 6 månader och 4 års fängelse. Att de överhuvudtaget överväger ett mildare straff än minst ett års fängelse är helt obegripligt.

Det finns många som har bloggat och skrivit om domen, här kommer några länkar! Känner ni till fler så får ni gärna fylla på via kommentarsfunktionen!

http://sydsvenskan.se/sverige/article644413/Mamma-forde-bort-barn-till-Irak.html

http://www.dn.se/nyheter/sverige/mamma-domd-for-kidnappning-av-barn-1.1073638

http://svt.se/2.22620/1.1954201/mamma_domd_for_kidnappning_av_barn

http://kvp.expressen.se/nyheter/1.1943686/mamma-domd-for-kidnappning-av-barn

http://www3.trelleborgsallehanda.se/sverige/article644413/Mamma-forde-bort-barn-till-Irak.html

http://www.ystadsallehanda.se/article/20100407/TOMELILLA/704079669/1068

http://hd.se/skane/2010/04/07/mamma-domd-for-kidnappning-av/

http://maukonen.wordpress.com/2010/04/07/skandal-dom-av-lunds-tr/

http://medborgarperspektiv.blogspot.com/2010/04/lojligt-laga-straff-for-kidnappning-av.html

http://www.pellebilling.se/2010/04/pojke-omskuren-mot-sin-vilja/

http://www.dads-r-us.se/2010/04/07/pojke-omskuren-mot-sin-vilja-mamman-fick-160-timmars-samhallstjanst/

Under julhelgen 2004 så lamslogs Sverige av nyheten om tsunamin i Thailand som släckte livet för så många svenskar, både vuxna och barn. På samma sätt så blockerades UD och andra myndigheter av alla samtal och all kritik över deras hantering av katastrofen. Under samma julhelg så lamslogs mamma Laila Möller av insikten att hennes två barn, Nadja 9 år och Gabriel7 år, hade blivit bortförda av sin pappa till krigets Irak. Det tog oerhört lång tid innan myndigheterna hade tid att överhuvudtaget ta tag i ärendet, eftersom de var så upptagna kring situationen i Thailand.

Vi har nu fått tillåtelse att publicera två nyhetssändningar från Aktuellt. Den första sändes 9 månader efter bortförandet och den sista sändes 2 år och 2 månader efter bortförandet. Barnen är fortfarande försvunna och Laila har aldrig fått tala med dem ens. Nu har det gått fem år.

På julafton skrev Sydsvenskan en fin artikel om Karl-Erik Bolin och hans barn:

http://sydsvenskan.se/omkretsen/staffanstorp/article615751/Pappa-basta-julklappen.html

Hej alla.

Det helt ofattbara har hänt. Efter ett helt år – av sorg och förtvivlan och förhoppningar blandat med massor med arbete för att spåra mina barn – är Sammy och Emma nu hemma igen. Tillsammans med Lina och SaknadeBarn har jag tagit många små men viktiga steg i efterforskningarna och sedan några veckor visste vi exakt var barnen fanns. I lördags ordnade SaknadeBarn en insamling i Tomelilla och det skulle vara startkapital för min resa till Irak/Bagdad för att hämta hem barnen. Vi hade fått viktiga personliga kontakter i flera länder som höll på att arbeta fram en lösning. Av någon anledning valde barnens mamma att frivilligt komma tillbaka.
Jag hade fått svaga signaler om att de kunde väntas hem i lördags kväll. Senare på natten ringde barnens mamma och sa att jag kunde hämta barnen nästa dag när de sovit ut och ätit frukost. Nästa morgon körde jag till Malmö föra att hämta dem.

Sammy kom springande och hoppade upp i famnen. Han var snabbt tillbaka i vår relation. Emma var först avvaktande. Hon stannade med några steg mellan oss och tittade avvaktande på mig. Hon såg allvarlig ut. Mamman som kom några steg efter barnen visade ingen som helst förståelse för vad hon gjort. Hon frågade bara när hon kan hämta barnen nästa gång.

Barnen var helt omedvetna om den uppståndelse deras försvinnande hade orsakat. På vägen hem pratade Sammy oavbrutet. Deras vardag i Bagdad hade nog inte varit så kul. Dom har båda gått i en lokal skola och båda kan läsa långa verser ur Koranen utantill, dom hade prov varje dag och fick – först efter föräldrarnas tillåtelse – både örfilar och slag på fingrarna med stållinjal många gånger varje dag. Dom berättar om bomber som exploderat, om att delar av taket på deras skola rasat in och Sammy visar upp ett märke i handen efter glassplitter. När vi kom hem gick Emma iväg en stund och kom tillbaka med en teckning av en figur med kort hår och glasögon. Runt hela bilden hade hon klistrat röda hjärtan. Teckningen föreställde mig. Hon vill förresten inte ha julklappar i år hon vill bara ha pappa. Dagen efter var hon som vanligt igen, men det är mycket hon har glömt om vårt gemensamma liv tidigare.

Barnen pratar en underlig svenska med arabisk melodi, dom har berättat märkliga historier om att mamma sagt att hon vunnit en valfri resa och att hon då valde att åka till Irak. Där blev de bestulna på sina pass. Hon har försökt ringa till Sverige många gånger varje dag utan att lyckas. Strax före hemresan fick de på underliga vägar tillbaka passen och då fungerade tydligen telefonerna igen.
Det finns en annan variant som går ut på att Lugi skulle spela handboll i Turkiet. Eftersom de saknade en spelare hade Sammy blivit utvald. När dom sedan kom till Turkiet fick mamman via något hemligt telefonsamtal veta att matchen var inställd.

Nu väntar massor av detaljer för att få in barnen i ett normalt liv igen. Jag måste kontakta tilltänkta skolor och planera för de terminer som barnen missat. Dom måste hälsoundersökas och vaccineras. Tiden får utvisa om dom behöver någon form av professionell hjälp för att bearbeta sina upplevelser. Först ska vi gå och klippa Emma. Hon gillar inte sitt långa hår.

Under den gångna veckan har barnen varit med på min skola. Dom har busat med lärare och elever. Språket blir bättre och bättre. Dom är fortfarande oroliga och okoncentrerade, men annars är allt som vanligt. Just nu härjar dom vilt i snön här utanför.

Nu i slutet av veckan fick jag också veta att jag nu har ensam vårdnad om barnen och att barnens pass är omhändertagna.

Tack alla – kända och okända – som stöttat och hjälpt oss. Tack grannar. Tack kollegor och elever på skolan. Tack Malin med familj. Tack Lina, utan ditt engagemang hade jag aldrig orkat ta mig igenom. Tack Martin. Tack Karin och Kjell för allt ni gjort. Tack Lollo Bark (Ystads Allehanda). Tack alla ni som hjälpte till med insamlingen och tack alla ni som skänkte.

Det är många (jag ska inte nämna några namn även om jag vet) här i Sverige som på olika sätt har haft kontinuerlig kontakt med mamman och som vetat om var dom befunnit sig eller som hjälpt till att hålla dem gömda eller på annat sätt underlättat för mamman. Förstår ni hur ni har skadat barnen? Förstår ni vilka risker ni utsatt barnen för?

Till Utrikesdepartementet (inga namn här heller) vill jag bara säga att rådet som jag fick (den enda hjälp jag fick därifrån) efter många telefonsamtal inte fungerade. Ni tyckte att jag skulle ringa mamman och be henne lämna tillbaka barnen.

Karl-Erik, Sammy och Emma (plus de två överlyckliga afghanhundarna Adrian och Fabian)