Vids mammas enskilda vårdnad nu även godkänd i Bosnien!
april 19, 2010 av SBN Editor
Arkiverad under Vid Frank Radosh
Äntligen har bosnisk domstol erkänt det svenska vårdnadsbeslutet från Svea Hovrätt, vilket ger mamma Anna enskild vårdnad även i Bosnien just nu. Dessutom har de också avslagit Vids pappas begäran om att han ska få enskild vårdnad istället, tidigare. Därmed begår Vids pappa även ett egenmäktighetsbrott i Bosnien, genom att han kvarhåller Vid där gentemot mammans uttryckliga vilja.
Vids pappa försöker nu desperat att överklaga beslutet till Högsta Domstolen, som dock inte bör ha något som helst intresse av privata vårdnadsfrågor och då Bosniens egna lagar säger att utländska vårdnadsbeslut är verkställbara i Bosnien också. Istället försöker han väcka opinion i lokalmedia för att få sympatier och komma undan med sitt brott. Det är intressant att se hur många lögner han presenterat för sitt lands journalister, såsom sanningar, och hur hans trovärdighet kommer rasa som ett korthus i samma sekund som samma journalister får ta del av den skriftliga bevisningen som slår hål på varje befängt påstående som Vids pappa kläckt ur sig. SBN kommer snart att presentera en motinlaga på bosniska för dem att läsa igenom. Rättvisan segrar alltid till sist och det går inte att sitta och ljuga obesvärat i både tidningar och TV och tro att ingen reagerar. Hans egna lögner kommer att slå tillbaka mot honom bara.
Sen är det också lite intressant att se hur många människor som vågar uttala sig offentligt i Bosnien kring ett minderårigt barn, utan att först ha ett godkännande från barnets enda lagliga vårdnadshavare. Vids pappa FÅR inte hänga ut Vid i media därnere. Socialen FÅR inte uttala sig om detaljer i ett ärende och det gäller även alla andra som begår lagövertramp, efter att Vids pappa matat dem med sina lögner. Nu är det dags att säga ifrån. Vi avvaktar bara lite, lite till.
Det här var en oväntad svängning i ett mål som har dragit ut alldeles för länge på tiden. Men det bevisar bara att det aldrig är för sent! Och att hoppet alltid ska brinna lika starkt!
Snart kommer käre lille Vid hem igen till sitt fina trygga hem i Stockholm och till sitt liv, sina vänner och skola som väntar på honom. Hans tennis och intressen. Alla hans saker. Allting finns kvar, på precis sin rätta plats. Snart är mardrömmen över!
Läs mer om vår kampanj för Vid:
http://www.saknadebarn.org/2010/04/14/kampanj-for-kidnappade-vid-hjalp-oss/
Jag blir glad över att läsa att det verkar lösa sig för Vid. Han kan få komma hem till sin mor och vänner.
Man skall inte ta eller ljuga. Tycker Ni formulerar det utmräkt då Ni skriver:
”Vids pappa FÅR inte hänga ut Vid i media därnere. Socialen FÅR inte uttala sig om detaljer i ett ärende och det gäller även alla andra som begår lagövertramp, efter att Vids pappa matat dem med sina lögner. Nu är det dags att säga ifrån. Vi avvaktar bara lite, lite till. Det här var en oväntad svängning i ett mål som har dragit ut alldeles för länge på tiden. Men det bevisar bara att det aldrig är för sent! Och att hoppet alltid ska brinna lika starkt”
Insikt, kärlek och samvete går hand i hand med förstånd och handling.
Dvs. förr eller senare kommer verkligheten ikapp. Då måste vi vuxna anpassa oss utifrån barnens önskemål och behov. Enligt FN´s BArnkonvention som borde vara en universell självklar lag.
Leroy
Hoppas han snart kommer hem <3
hörde om inslaget på P1, o hittade denna sida. Man undrar ju dock över den extremt partiska tonen i denna artikeln, och finner då att Anna sitter som styrelsemedlem i SBN (!).
Hallå? Det tar ju bort all trovärdighet i inlägget.
vårdnadstvister är ju generellt ytterst svåra fall att ta ställning, och oerhört viktigt att man verkligen lyssnar till alla inblandade parter.
Ni borde ju verkligen anstränga er att hålla en neutral o saklig ton på sajten, tycker jag, om ni vill ha nån trovärdighet.
Annars blir det ju bara en partinlaga där den ena parten kastar skit på den andra.
Nu har ju domstolen i bosnien, trots att man erkänner det svenska domslutet, tydligen kommit fram till att det finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till — eller? Bör man då inte respektera och ta detta på allvar?
Eller är er ståndpunkt att en svensk domstol alltid ”självklart” har en mkt större tyngd än en ”svartskalledomstol i ett uland som bosnien” eller liknande? Eller hur tänker ni egentligen?