Evelina Oscarsson – rykten och sanning!
december 8, 2009 av SBN Editor
Arkiverad under Evelina Oscarsson
Under oktober-november 2009 så arbetade SBN på ärendet Evelina Oscarsson, en 4-årig flicka som redan varit försvunnen i två månader när vi blev involverade i fallet. Det var Johan Oscarsson, Evelinas pappa, som tog kontakt med SBN, Saknade Barns Nätverk, den 5 oktober 2009, med anledning av att hans lilla dotter var försvunnen sedan två månader. Vi begärde in relevant dokumentation för att kontrollera de uppgifter han lämnat och åtog oss sedan att stödja och hjälpa honom vidare med ärendet, då han var ensam vårdnadshavare och Evelinas mamma egenmäktigt bortfört dottern. Inom några veckor så stärktes misstankarna att Evelina verkligen bortförts utomlands, vilket är det område som vi arbetar mest kring och har störst erfarenhet av, genom vårt långa arbete med just olovligt bortförda barn utomlands. Åklagaren valde, efter många och långa påtryckningar, att slutligen skicka ut en internationell arresteringsorder på Anna Oscarsson, vilket gav polisen i Danmark möjlighet att börja spåra Anna. Hon greps den 11 november i Köpenhamn och Evelina kunde återförenas med sin pappa igen. Allt som allt så varade ärendet cirka 5 veckor hos oss, en tid under vilken vi hade mycket kontakt med Johan Oscarsson, men också med Evelinas momor Eva Helgstrand och även hörde av flera andra personer involverade i konflikten kring Evelina.
Eftersom vi har lång erfarenhet kring vårdnadstvister och den pajkastning som ofta finns mellan parterna, så ställer vi oss alltid neutrala till allt som inte går att styrka. Väldigt snart så bubblade det upp ett stort antal grova anklagelser mot Johan Oscarsson från Evelinas morföräldrar och andra bekanta till dem och Anna. Vid närmare kontroll så fann vi att dessa anklagelser inte alls överensstämde med de dokument som finns belagda i ärendet och dessutom var starkt vridna och överdrivna. Jag talade personligen med Eva Helgstrand, Evelinas mormor, på telefon. Hon verkar väldigt fast i sin grundövertygelse om övergrepp, vilket tyvärr ingav mig känslan att det inte går att resonera kring detta med henne.
Vidare så berättade hon detaljerat om de anklagelser hon har mot Johan och vad han ansågs ha gjort med Evelina. Dessa anklagelser har hon också skrivit om i otaliga bloggkommentarer och mail, samt sprider vidare på andra bloggar och forum till ivriga lyssnare som utan att ifrågasätta någonting, hejar på det stora drev som bildats på nätet.
Evelinas mormor berättade bl.a. i detalj om hur den ”grymma” hämtningen gått till på barnhemmet i Köpenhamn, dit Evelina förts i väntan på Johan efter att Evelinas mamma häktats av dansk polis. Hon berättade hur hon själv ringt till barnhemmet och talat med personalen där och hur de berättat om Evelinas panik och skräck när Johan anlänt. Hur hon bönfallit personalen om att hellre få stanna på ett för henne okänt danskt barnhem än att tvingas åka hem med Johan. Hur hon ropat ”jag är rädd för honom, jag vill inte” och sprungit iväg. Hur barnhemmet hade ringt till Socialtjänsten i Södertälje och velat kontrollera huruvida de verkligen skulle lämna ut Evelina till Johan. Hur de också ringt till Anna på fängelset och bett henne tala med Evelina och lugna henne och förklara att hon skulle åka med sin pappa.
Jag bad sedan, i vanlig ordning, Eva att skicka mig nummer och namn på den person som hon talat med, för att kontrollera uppgifterna, som gick stick-i-stäv med den glädjestrålande version som Johan gett mig samma eftermiddag som han hämtat sin dotter i Danmark. Eva vägrade då att ge mig något nummer, med någon märklig ursäkt om att ingen fick ringa dit(?). Johan gav det till mig istället och jag ringde då och talade med Marianne Bøje, socialrådgivaren som varit med när Johan anlänt. Hon gav mig en helt annan version av vad som skett på Skodsborgs Observationshjem, än den Eva berättat. Hon berättade om Evelinas initiala gråtattacker och hur ledsen hon varit från att hon anlänt, tills dess att Johan hunnit dit. Hon förnekade helt att de skulle ha ringt till Anna på fängelset eller behövt kontrollera några uppgifter med Södertälje Socialtjänst, de hade ju redan all information från dansk polismyndighet och inget mandat att ifrågasätta denna. Hon blev mycket upprörd över att Eva Helgstrand ljög så vilt om något som hon inte ens kunde känna till eftersom det bara var personalen och Johan Oscarsson som varit där. Hon berättade däremot att Evelinas mamma hade ringt dem(alltså inte att de ringt, som Eva sagt, utan tvärtom) och gråtit och velat tala med Evelina på morgonen och att detta samtal varit väldigt negativt för Evelina, som grät otröstligt under samtalet. De sade sig ha fått känslan av att mamman intalade Evelina saker, eftersom Evelina efteråt sade, med en myndig röst ”Han ska inte tro att det är så enkelt att han bara kan komma in och hämta mig”, eller något liknande, ungefär som att någon vuxen sagt så till henne. Sedan grät Evelina igen. När Johan väl kom hade Evelina förvandlats totalt och blivit överlycklig. Hon hade flugit honom om halsen och ville inte släppa. Marianne berättade också att Evelinas mormor hade ringt till barnhemmet, men att hon inte lämnat ut någon information till henne över telefon alls. Marianne sade också att hon höll på att avsluta en skriftlig rapport som skulle överlämnas till Södertälje Socialtjänst angående hur hämtningen och dygnet med Evelina varit. En rapport som helt överensstämde med Johans version och som var helt i hans favör.
Senare mottog SBN två mail, ett från Eva med samma detaljerade rapport som i telefonsamtalet, där hon bl.a. skriver:
”Evelina gråter och motsätter våldsamt att bli hämtad av Johan Oscarsson på barnhemmet i Köpenhamn. Evelina kan vid hämtningen den 12/11 endast lugnas av att barnhemmet låter Evelina tala i telefon med mamma Anna Evelina har under nästan 2 års tid berättat att hon är rädd för sin pappa och vad han gör med henne. Socialtjänsten försäkrar barnhemmet i Köpenhamn om att Johan Oscarsson är en bra förälder och att det inte är någon fara att lämna ut Evelina till honom.”
Vidare så mottog vi också en bloggkommentar från en person, som också bekräftade Evas version av hur hämtningen gått till. Personen påstod sig ha varit på plats och sett hämtningen och skrev bl.a. detta till oss:
” När Johan Oscarsson infann sig på det barnhem i Köpenhamn där Evelina placerats så blev hon mycket rädd att se honom, hon grät och bad att få stanna på barnhemmet. Barnhemmets personal var tvungna att ringa mamman Anna så att hon kunde lugna sin dotter per telefon från sin cell på fängelset. Sedan avslutades deras samtal och dottern överlämnades till pappan som nu åter har henne i sitt våld. Kan ni förstå något så fruktansvärt?”
”Jag följde själv efter i min egen bil när Johan satte lilla Evelina i en stor Mercedes taxi och åkte ned till Kastrup flygplats vid kl 16 tiden i torsdags för att ta flyget tillbaka med henne till Stockholm. Evelina satt tyst i taxin med en tom stirrande blick i högra baksätet medan taxin körde mot flygplatsen.”
Denna helt felaktiga version av hur hämtningen gick till sprids nu vidare på Internet genom bl.a. ett massmejl, som uppmanar läsare att sprida dem vidare.
” Det har även framkommit att Evelina bönade bad skrek och grät när hennes pappa skulle hämta henne på det danska barnhemmet. Personalen ringde tom till socialtjänsten och frågade om de verkligen skulle lämna ut henne då hon reagerade som hon gjorde.” (Ur massmejl publicerat på Suspicios Blogg, 091117)
När vi då konfronterade mormor Eva Helgstrand med barnhemmets version av hur hämtningen gått till, så tillstod hon att detta nu också var ännu en lögn och att det antagligen handlade om prestige från alla myndigheters håll och att detta bara visade hur långt man var beredd att gå för att hålla andra myndigheter om ryggen. Kort sagt så verkar allt vara en konspirationsteori för dem. Vi har inte haft kontakt sedan dess.
Detta var bara ett exempel av många som vi reagerat över, under den korta tid som vi varit inblandade i ärendet. Vi arbetar inte längre kring ärendet sedan Evelinas återförande, även om vi haft en viss kontakt med Johan Oscarsson för att höra hur det gått för dem. Det verkar gå jättebra och Evelina har under våra samtal låtit väldigt glad och kvittrig i bakgrunden. Hon är nu åter på dagis och allt fungerar bra, efter omständigheterna. Färskt foto av Evelina hos pappa:
Johan, liksom alla andra föräldrar som varit i hans ställe, måste nu leva med den konstanta rädslan att få sitt barn bortrövat igen. Något som också har hänt i andra ärenden och som säkert kommer hända igen, om inte myndigheter, åklagare, polis och domstolar är beredda att börja verka förebyggande, något som just nu ligger som en ny motion i riksdagen(Motion 2009/10:Ju347 Riskbedömning vid vårdnadstvister). Vi fick nyligen veta av Johan Oscarsson, att ansvarig åklagare t.ex. inte vill medverka till att utfärda ett besöksförbud för Evelinas mamma, som är släppt ur häktet, trots att Anna, mormor Eva m.fl. upprepade gånger kommit till Johans hem och till förskolan. Samme åklagare ville heller inte skicka ut en internationell efterlysning, trots att det långt tidigare stod klart att Anna inte fanns i Sverige och detta försenade Evelinas återlämnande betydligt och ökade också risken för att Anna kunde ha flytt vidare från Danmark, inom EU, utan passkontroller. Detta är bara några få exempel på handlingar som gör det lättare att kidnappa barn i Sverige. Det finns ett motstånd och en sävlighet i systemet som gör att föräldrar inte kan skydda sina barn mot det övergrepp som det innebär att bli bortförd och gömd, även om de förtvivlat försöker.
Efter att ha tittat igenom en del av de papper som finns i ärendet så kan vi konstatera att anklagelserna mot Johan vuxit med oproportionelig hastighet. Exempelvis det som startade med en polisanmälan om några hundra porrbilder blev till slut 10 000 barnporrbilder.
Fakta:
”Anna gjorde en polisanmälan efter att hon funnit 400-500 katalogiserade porrbilder i Johans dator” (Socialtjänstens utredning, 090217, s. 29)
Polisutredningen lades ned direkt av polisen. Men ändå resulterar den i följande falska rykten:
” Johan är även polisanmäld av Anna Oscarsson för misstänkt innehav av barn-pornografi i datorn. Jag vet att Johan i sin dator har cirka 10.000 bilder, varav många är på barn i 11-12 årsåldern i sexuella poser.” (Ariel Striim, raderad bloggkommentar på www.saknadebarn.org, 2009/11/14 kl 17:17)
” Matildas mamma hittade tusentals porrbilder och porrfilmer i pappans dator på enligt socialtjänstens bedömning ”klart minderåriga personer”.” (namninsamling under pseudonymer på Internet)
”Johan Oscarsson hade i december 2007 närmare 10 000 bilder och filmer på, enligt Socialtjänstens bedömning, ”klart minderåriga personer”. Barnen på bilderna är enligt en advokat, som bl a var med och fick den s k Huddinge-pedofilen i fängelse, i 11-12 årsåldern. Barnen har intagit sexuella poser på de bilder som finns i Johan Oscarssons dator.” (Eva Helgstrand, raderad bloggkommentar på www.saknadebarn.org, 2009/11/14 kl 19:28)
”En pappa, som har som en hobby att samla på sig porrbilder på minderåriga och lagra dessa på sin dator. En pedofil med andra ord. Inte ett foto – utan 5 000 – 10 000 återfanns av polis i hans dator. Bilder och porrfilmer som socialtjänsten har sett och där de gjort bedömningen att barnen är klart minderåriga.” (Ur massmejl publicerat på Suspicios Blogg, 091117)
Som alla sunt funtade människor själva inser så handlade det om några hundra porrbilder som påträffades i Johans dator. Något som oerhört många människor, både kvinnor och män, har hemma. Detta polisanmäldes och polisen lade ned utredningen samma dag som den startades. Detta till trots så sprids nu förtalet om Johan på internet och helt plötsligt handlar det om ”en pedofil med närmare 10 000 bilder och filmer”. Ska man skratta eller gråta eller ”bara” bli förbannad??
På internet skrivs det också mycket om att Johan skulle ha misshandlat och sexuellt utnyttjat Evelina. Detta är enbart resultatet av Evelinas mammas påståenden. I bloggar och mail har man helt uteslutit fakta och istället gör man lite som man vill med sanningen. Såhär har det bl.a. skrivits:
” Två barnläkare säger att barnets skador är oförklarliga och inte tillkommit genom vanlig lek.” (Ariel Striim, raderad bloggkommentar på www.saknadebarn.org, 2009/11/14 kl 17:17)
” Jag talade även med BVC-sköterskan som av stor oro för Evelinas mående gjort tre anmälningar till socialtjänsten under det senaste 1½ året.” (Evelinas mormor i mail till SBN)
” Socialtjänsten agerar inte på anmälningar från läkare och BVC!” (namninsamling under pseudonymer på Internet)
Dessa anklagelser upprepas gång på gång och ändrar hela tiden karaktär och blir värre och värre för varje person som kopierar dem. Men det värsta är att de inte är förankrade i några dokument. De bygger enbart på mammans oro. Även BVC:s anmälningar bygger helt på mammans egna ord och att hon har bett dem att anmäla p.g.a. sin egen oro. Det är också Evelinas mamma som tar Evelina till sjukhus och ber läkaren att anmäla blåmärkena. Den rättsmedicinska undersökningen visar sedan att ingen misshandel förekommit. Evelina själv berättar att hon ramlat med sin cykel. Alla dessa undersökningar som Evelinas mamma låter henne genomgå visar ingenting. De visar bara vad Evelinas mamma tycker och tänker.
Fakta:
I barnavårdsutredningen kan man läsa:
”080120 Undersökning. Barnmedicinakuten, Huddinge Sjukhus… …På fråga om Evelina har ont eller klåda och vad som har hänt svarar Evelina att det är en skalbagge som bitit henne och att skalbaggar kan krypa.”
”080124 Rättsmedicinsk kroppsundersökning. Barncentrum/Rättmedicinalverket… …Bedömningen av kroppsundersökningen lyder som följer: ”Utseendet av …… har inte avvikit från vad som anses normalt för flickor i den undersöktas ålder.”
”080225 Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL): Ingen …. kunde påvisas.”
”Modern kom med Evelina till BVC 2008-04-14… Resultaten visade att Evelina hade en svampinfektion, som uppkommer då kroppens naturliga PH-värde rubbas, ofta av t.ex. antibiotikakurer eller för mycket rengöring.”
I Socialtjänstens utredning, 090217, s. 30 står det:
”BVC har inte haft någon oro om att Evelina utsatts för sexuella övergrepp”.
På sidan 3 kan man läsa mer i detalj:
”Varken Evelinas läkare Dag eller BVC-sköterska Eva har tidigare haft några misstankar om att Evelina kunnat vara utsatt för övergrepp i någon form. Senast BVC-sköterskan träffade Evelina var i samband med 3-årskontrollen imars 2008. Sköterskan uppfattade Evelina som en tillitsfull, glad, försigkommen, lång och smal treåring. Evelina följer sina kurvor och klarar kontrollerna utan anmärkning.”
I den utredning enligt 11 kap 1§ SoL som påbörjades 090624 kan man också läsa:
”Tidigare har även anmälningar från BVC-sköterskan kommit in. Dessa anmälningar har haft fokus på mammans oro och mammas ord av vad Evelina har berättat för mamma.”
”Mamma har tagit Evelina till sjukhus då hon har blåmärken på benen och vid näsroten… Barnläkare XX berättar att han undersökt Evelina och inget tyder på att hon skulle ha blivit fastbunden… Evelina berättar då att hon ramlat på cykeln.”
”Under utredningstiden har Evelina genomgått ytterligare två undersökningar, varav en rättsmedicinsk undersökning som har visat att Evelina inte blivit fastbunden.”
Jag tycker att ovanstående stycken klart illustrerar en helt annan bild och kraftfullt motsäger den bild som nu sprids på Internet av Evelinas mamma, hennes släkt och vänner m.fl. Socialtjänsten har visst, flera gånger dessutom, startat utredningar och gått igenom allt material som de fått. Problemet för Evelinas mamma är bara att resultatet alltid visar noll. Socialtjänsten har skrivit själva att ”mamman är kritisk till bedömningar som inte styrker att Evelina har utsatts för sexuella övergrepp”.
Det finns absolut ett antal anmälning mot Johan Oscarsson. Om misshandel, sexuellt utnyttjande, mordhot, barnpornografi m.m. Men att någon är anmäld är inget brott. Det stor alla fritt att anmäla vem man vill. Man är oskyldig tills dess att motsatsen bevisats, i Sverige. Tack och lov för det. Evelinas mamma och sida har gång på anmält Johan, liksom hon gång på gång startat utredningar och undersökningar av Evelina och sedan dessutom försökt använda detta(att Johan är polisanmäld) som argument att vägra umgänge fastställt i domstol. Det har inte varit en framgångsrik teknik. Tack och lov för det också. Det verkar som att de satt i system att anmäla. Den senaste anmälningen damp ned för några veckor sedan. Det var Evelinas styvfar som nu anmälde Johan för mordhot, som enligt honom hade skett i somras. Detta anmäler han några månader senare. Inte då, när det enligt honom skedde. Det är skönt att veta att Johan Oscarsson har spelat in hela det samtalet på en microrecorder så att han problemfritt kan bevisa sin oskuld. Det blir väl inte lika roligt för Evelinas styvfar som nu själv blir anmäld för falsk tillvitelse.
Just nu cirkulerar det dels en Facebookgrupp och dels en namninsamling som drivs av en person som heter Marina Engan. Hon verkar ha tagit parti för Evelinas mamma, utan att ha kontrollerat några fakta, mer än det som hon fått berättat för sig. Man kunde önska att människor skulle vara mera kritiska till hörsägner och sådant som andra gärna sprider vidare, men så är det inte alltid.
Här är länkar till dessa sidor:
http://www.facebook.com/group.php?v=wall&ref=ts&gid=27829700320
http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=3997
Istället för att använda sig av deras riktiga förnamn Evelina och Anna så väljer de att arbeta under pseudonym och har då gått ”så långt” som att välja sina andranamn istället, nämligen flickan ”Matilda” och mamman ”Therese”. Deras namn är alltså egentligen Evelina Matilda samt Anna Therese. De upprepar ordagrant exakt de anklagelser som tidigare publicerats utan pseudonymer. De hetsar alla att skriva under och sprida vidare den skandal och de ohörda sanningen som bara de besitter. Idag ser jag att namninsamlingen har över 4700 namn. Tyvärr verkar det som att många människor, i sin strävan att hjälpa till och vara godhjärtade, också faller för dessa enkla tricks utan att tänka två gånger. Är det verkligen så enkelt att lura människor att staten, domstolen och Socialtjänsten alla har begått samma gruvliga misstag? Tror man verkligen att inga reella utredningar gjorts och att ingen bryr sig om små barn alls? Att domstolen utan att tveka skulle ge ensam vårdnad till ”en pedofil med 10 000 barnporrsbilder i datorn” och med massvis av anmälningar på sig från barnläkare, överläkare och BVC-personal? Eller kan det vara så simpelt att allting, alla anklagelser, kommer från någons egen sjuka fantasi och att det i verkligheten handlade om en bitter skiljsmässa, en fortsatt vårdnadstvist som eskalerat och där bitterhet, hat och svartsjuk ledde till falska anmälningar över några porrbilder och där anmälan genast lades ned då den saknade grund?
Ibland är verkligheten tråkigare än filmen faktiskt.
Det finns faktiskt fler som inte svalt det drama som målats upp med hull och hår. Bl.a. den kritiskt tänkande journalisten och författaren Ingrid Carlqvist som skrivit ”Sanningen om Evelina”:
http://inteutanminasoner.wordpress.com/2009/11/22/sanningen-om-evelina/
Fler smarta länkar:
http://medborgarperspektiv.blogspot.com/2009/11/att-saga-sig-jobba-for-barns-basta.html
http://maukonen.wordpress.com/2009/11/22/raderad-journalistik/
http://lillamy1966.blogspot.com/?zx=4cfad20e5e8711f0
Efter att vi har läst de mängder av dokument som finns i ärendet Evelina Oscarsson, så vill vi dela med oss av en del av denna information som finns att läsa i de digra Socialutredningarna:
Mer fakta alltså:
”Handläggarna har fått samstämmiga uppgifter från XX och XX(kontaktpersoner) att Evelina är mycket förtjust i sin pappa och verkar trivas bra tillsammans med honom.”
”Hon uppvisade vid lek med ponnyhästar och deras föl att de blev räddade av sin pappa eftersom deras föräldrar bråkade. Fölet behövde hjälp av någon vuxen. Dessa lekar började i februari/mars 2008 och har gått upp och ned i intensitet.”
”Personal på förskolan uppfattar att Evelina har hört vuxna prata om konflikten mellan föräldrarna då hon t.ex. uttryckt ”nu ringer den där jävla pappa igen” vilket sannolikt inte kommer från henne själv.”
”Personalen har inte hört något som Evelina har sagt eller lagt märke till något som skulle kunna tyda på sexuella övergrepp.”
”Evelina styr och ställer lika mycket med föräldarna och hon verkar ängslig för mamma. Hon leker på ett annat sätt med pappa och det finns en sådan glädje över att vara tillsammans med honom. Hon sjunger, är gladare och lättare till sinnet. Evelina är mer klamrande med mamma.”
”Evelina berättar inte något hur det ser ut hos mamma eller pappa. Vid ett tillfälle när hon kom med sin pappa gjorde hon ett undantag. Evelina berättade att hon har två cyklar och att hon ska flytta och då skulle hon cykla till pappa.”
”Vid ett tillfälle sade Evelina att hon hatade mamma och Johan bemötte Evelina med att hon säkert kunde vara arg på mamma ibland men att hon ändå tyckte om mamma.” (Kontaktperson S)
”I slutat av umgänget förbereder Johan Evelina på att det är dags att åka till mamma. Ibland vill hon inte åka. Hon visar det genom att vilja klä på sig och inte heller på annat sätt samarbeta med Johan. Han får dock henne att klä på sig… När de kommer fram till moderns bostad pratar Johan och Evelina och de kramas. Evelina går fram och tillbaka mellan porten och pappa flera gånger för att krama pappa och det tar en stund.” (Kontaktperson T)
”Evelina blir ledsen när vi står i hallen och ska åka tillbaka, hon vill stanna hos pappa. Det tar en stund innan det går över.”
”Evelina blir glad när hon ser pappa. De kramas och pratar och Evelina visar sina gosedjur.”
”Samspelet är lugnt och avslappnat mellan Evelina och fadern medan det är något mer ansträngt mellan henne och modern. XX och XX tror att det kan bero på moderns oro och hennes önskan att få information från Evelina. Behandlarna beskriver en glädje i den lek som Evelina och pappa har.”
”Vi har uppfattat att varken hennes (Annas) sambo eller hennes föräldrar, framförallt modern, verkar för att försöka minska föräldrarnas konflikt. Anna har vid besök på familjerätten haft med sig sin advokat och även modern var med vid ett besök. Även till BUP har modern varit med vid flera tillfällen. Vår uppfattning är att Anna har svårigheter att agera på ett självständigt sätt.”
”Han(Johan) uppfattar att Anna hatar honom och sprider ut till grannar, vänner och bekanta att han är pedofil… Johan menar att Anna kom med anklagelserna om sexuella övergrepp då hon fick reda på att S(Johans nya flickvän) hade träffat Evelina. Anna var mycket upprörd över det.”
”Vi anser att Anna har svårare att ha Evelinas bästa i fokus. Ibland blir det snarare Annas egna behov som styr hennes handlande.”
”Av detta tolkas att mamman är kritisk till bedömningar som inte styrker att Evelina har utsatts för sexuella övergrepp.”
Jag har tänkt och känt att Evelinas ärende har varit avslutat för vår del sedan hon återfördes till Sverige, men det stora drev som finns på Internet har vuxit alldeles för okontrollerat och anklagelserna vilar inte på någon sanning. Det är viktigt att säga ifrån och det är ibland också nödvändigt att gå ut öppet med den dokumentation som finns, eftersom det är så många människor som undrar och som följt detta. Johan Oscarsson är inte ”bara” drabbad av att få sitt barn, som han hade ensam vårdnad om, bortfört utomlands utan är dubbelt drabbad i den bemärkelsen att han nu är uthängd som en pedofil och en barnmisshandlare över halva Internet. Han vet och förstår att människor måste undra. Evelinas kompisars föräldrar, bekantas bekanta, grannar m.fl. Plus alla som enbart läser om ärendet och inte har alla fakta framför sig. Det är ju självklart fruktansvärt att läsa om barn som far illa och alla blir upprörda av det. Men de som skriver om Evelina/Matilda på Internet har inte faktagranskat ärendet. De har heller inte träffat Johan eller Evelina. De har bara köpt en färdig historia rakt av och skrivit ned den såsom den har berättats för dem. Eller såsom de har uppfattat den. Kanske förstår ni inte konsekvenserna för den enskilda människan och för det drabbade barnet? Det här handlar om riktiga människor.
Vi på SBN följer som sagt ärendet på avstånd och vi är uppriktigt förvånade över de handlingar och ord som Eva Helgstrand, Evelinas mamma m.fl. använder sig av i den redan infekterade situationen. Det är de som har startat denna hetsjakt på Johan och när de inte fick Socialtjänst, BVC, dagis, kontaktpersoner, polisen och domarna att lyssna så vände de sig till en ny publik: bloggläsarna. Jag hoppas och tror att de flesta vill läsa sanningen och vill se bevis, svart på vitt. Att man också vill ifrågasätta det man läser.
Jag kan därför bara intyga att jag har läst dokumentation i ärendet och från olika myndigheter. Det finns ingenting någonstanns som får mig att tvivla på Johan. Det enda som säger emot honom är Evelinas mamma och mormor. Enligt Johan så är deras syfte att få bort honom ur Evelinas liv. Varför någon skulle vilja göra detta, kan han inte heller förstå.
Istället för att sätta sig ned och prata med Johan om hur de skulle kunna lösa tvisten kring Evelina på bästa sätt, så driver de en kampanj mot honom på Internet där anklagelserna förstoras upp gång på gång och samtidigt kräver de att få ett umgänge med Evelina och att Johan ska samarbeta med dem.
Samtidigt så minns jag hur upprörda de var över att vi publicerade Evelinas ärende på vår hemsida eftersom det var ett brott mot hennes integritet och skulle skada Evelina, enligt dem. Det är vår fulla övertygelse att en publicering i syfte att återfinna ett kidnappat barn, inte är varken brottsligt eller skadligt, i jämförelse med att hållas gömd och bortförd på okänd ort.
Efter att ha bevittnat deras eskalerade anklagelser och beteende efter att Evelina hittades, samt ha talat med dem både i mail och per telefon så inser jag nu att det är dags att skriva det här inlägget i debatten. För Evelinas skull, Johans skull och för orimlighetens skull. Ärendet och problematiken belyser också många aspekter som barnbortförandeärenden handlar om. Tack Johan för att du, mitt i stormen, orkar dela med dig av det som sker omkring er och det som har hänt fram tills idag.
Man får inte göra såhär och någon gång måste man säga stopp. Det bästa parterna kan göra är att lugna situationen och försöka hitta tillbaka till ett diskussionsstadium via medling. Vi önskar dem all lycka till med detta, för Evelinas skull, som behöver bägge sina föräldrar och en trygg uppväxt, utan anklagelser och hot.
2009-12-08
Lina Lundin, ordförande SBN – Saknade Barns Nätverk
Mycket bra skrivet !
Om folk kunde förstå hur mycket de skadar sina barn när de försöker att radera en av föräldrarna ur barnets liv….
Jag kommer att hänvisa till detta inlägg från min blogg och jag hoppas att det blir fler som uppmärksammar detta inlägg.
Tack Lina Lundin för denna information som bekräftat vad jag hela tiden varit övertygad om. Det osannolika i de grova anklagelser som kastats fram har nu inte bara motbevisats, de har också visats vara rena lögner.
Hela historien är ett skolexempel på hur PAS problematiken slår mot barn och vi ska vara tacksamma för att Evelina återfördes till sin pappa innan bestående skador åsamkats henne.
En eloge till er och de arbete ni gör. Jag önskar nu bara att fler insåg att sådant här faktiskt händer och att det drabbar barnen i allra högsta grad.
Jag kommer att reproducera denna information för att sprida den så långt det är möjligt och förhoppningsvis stämma lite i förtalsfloden.
//Mr G
Enormt bra skrivet! =) blev helt tagen av hur ett barns moder kan vara så besatt av något så pass allvarligt och osant.
Jag tror vi bevittnar Marina Engans och hennes kompisars sista strid. Möjligen kommer det att ta lite tid till. De har helt enkelt valt fel fall den här gången. Undrar bara om de fattar det själva.
På kort sikt är det naturligtvis jobbigt för pappan som nu förföljs å det grövsta av Engans bloggmobb men på lång sikt kan det här, om det bland annat förs upp som ett (grovt) förtalsmål mot bla. Engan, och kommer fram i gammelmedia bli en milstolpe för ett förändrat synsätt på de här frågorna.
Tack, Hur kan jag bäst göra för att sprida denna viktiga information undrar jag nu?
Har följt fallet under lång tid via en blogg som säger sig jobba för barnens bästa. Valde att gå emot strömmen, inte för att jag vet huruvida pappan är oskyldig eller ej, utan för att det inte fanns några bevis för vad som sagts, eller ens fanns något logiskt i att tre instanser skulle blunda för ”bevis” och tilldömma pappan vårdnaden.
Efter att ha läst denna text, känns det otroligt bra att jag vågade ställa mig upp och ta till orda fast det var emot strömmen
// Anders
http://tinyurl.com/matilda2005/
Och ni säger att ni är neutrala??? Fram med alla papper i en domstol och en rättvis behandling juridiskt. Är det så svårt att få till? En huvudförhandling har ju inte ens påbörjats. Sanning är inte alltid vad en part skriver. FRAM MED BÅDA PARTERS MÅL OCH IN I EN HUVUDFÖRHANDLING!
Yvonne Gullbring
Detta har ju redan skett och oberoende part har redan fattat sitt beslut. Vad är det så svårt att förstå med det??
//Mr G
Ite bara en oberoende part, minst tre instanser
Socialen har bedömt pappan som lämplig vårdnadhavare
Polisen har friat pappan från både barnpornografi och incest
Domstol har fastställt att pappan får egen vårdnad, faktum är att de tagit vårdnaden ifrån modern, vilket är VÄLDIGT ovanligt
// Anders
Citerar namninsamlingen
”En liten flicka säger att pappa har kissat på
henne och att pappa har tjockt kiss. Hon berättar
att pappa sagt att hon inte får berätta deras
hemligheter, om hon berättar så kommer mamma att dö,
att det är pappa som ska döda mamma och att hon då
måste hon bo hos honom för detta har pappa sagt”
Eftersom jag endast är ute efter sanningen i detta fall,
undrar jag hur mycket av ovanstånde som är sant.
// Anders
Sanningen är att ingen kan veta exakt vad som har hänt, förutom de som är inblandade personligen. Vi andra kan bara döma utifrån de uppgifter vi har fått serverade och bilda oss en egen uppfattning. För att svara på ditt citat från namninsamlingen så är det där mammans uppgifter. Hon säger att Evelina har sagt detta. Ingen vet om det är sant heller.
Det är alltså uppgifter ifrån mamman, inte ifrån dottern.
vet inte vad jag ska tro på, var helt övertygad av den där namninsamlingen, men nu vet jag inte….
Hejsan!
Jag har följt det här ett tag nu och funderar lite:
Hur ställer sig Saknade Barns Nätverk till OM det nu är minderåriga på de porrfoton som pappan haft i sin dator?
Är det SBN som står bakom den här inlagan eller är det en enskild medlem?
MVH
Elin
Denna artikel har skrivits av Lina Lundin personligen.
Tack för ditt svar på en av mina frågor.
Ska jag tolka det som att inlägget ENBART är något som Lina Lundin skrivit och inte något som SBN står bakom?
Min andra fråga glömde du bort att svara på:
Hur ställer sig Saknade Barns Nätverk till OM det nu är minderåriga på de porrfoton som pappan haft i sin dator?
Snälla Du – OM det varit minderåriga på bilderna så hade polisen INTE lagt ned utredningen. Vilket de gjorde. OM det varit minderåriga hade pappan varit åtalad för barnpornografibrott – vilket han alltså INTE blev. Tvärtom!!!!
Ställ dig själv frågan huruvida det är troligt att en domstol skulle ge vårdnaden om en liten flicka till en man som man bevisat haft barnporr i sin dator och dessutom enligt de uppgifterna också erkänt onani till dessa.
Svaret torde bli ganska enkelt och därefter måste man ifrågasätta sanningshalten i alla andra anklagelser ifrån den parten.
Lagen om barnpornografi är tämligen vid och greppar över en hel massa som vi vanligt folk antagligen skulle fundera kring riktigheten i.
Brottsbalken 16kap.
10 a § Den som
1. skildrar barn i pornografisk bild,
2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
5. innehar en sådan bild av barn
döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som, när det framgår av bilden och omständigheterna kring den, är under 18 år.
Det är fullständigt omöjligt att polismyndigheten/åklagarmyndigheten skulle ha sådana bevis mot pappan och sedan bara lägga ned förundersökningen med mindre än att det var katalogbilder ifrån Ellos eller liknande. Dessutom så anger källorna att det är socialtjänsten som angivit bilderna som osmakliga eller något sådant, vilket är fullständigt orimligt. De skulle nämligen göra sig skyldiga till brott om de gick igenom en annan persons dator och privata dokument på den datorn eftersom de inte har befogenhet att göra en husrannsakan.
För att dra det helt kort, mycket av dessa anklagelser faller på sig egen orimlighet.
//Mr G
Indicier kan fälla brottslingar, och just sådana indicier, som att socialen gått igenom datorn, vilket torde vara helt orimligt. Finns flera sådana indicier i namninsamlingen, gör ju att man även kan misstro de övriga ”bevisen”.
// Anders
För någon ej insatt är det svårt att veta vad som är rätt eller fel.
Enligt en annan uppgift står det så här i Socialtjänstens utlåtande om porrbilderna i pappans dator: ”En del andra bilder som UT får del av visar till synes på gränsen minderåriga, medan andra visar mer tydligt minderåriga flickor i poserande ställningar (både i grupp, med andra flickor/unga kvinnor och ensamma). De flesta flickorna visar könet och uttrycker sexuella signaler.”
Stämmer det? I så fall blir jag väldigt tveksam till om Saknade barns nätverk verkligen har ”barnperspektiv”.
Tacksam för svar här.
Den uppgiften har inte stått att finna i några papper som vi har tagit del av, vet ej varifrån den kommer. I de papper vi sett (tre utredningar av Socialtjänsten) så står det enbart att Anna gjort en anmälan efter att ha hittat 400-500 porrbilder i Johans dator och att hon är övertygad om att han begått övergrepp på Evelina. Att Socialtjänsten överhuvudtaget skulle kontrollera Johans dator eller polisens arbete, efter att polisen redan har slagit fast att inga barnpornografiska bilder fanns, verkar inte troligt.
Tack för svar, även om jag fortfarande inte kan veta vad som är sant i fråga om utredningen då.
Det som skrämmer mig mest är allt ”antingen eller” som finns i debatten. Å ena sidan de som är så säkra på pappans skuld, å andra sidan ni som är så säkra på hans oskuld, och mammans skuld istället. (Som om hennes agerande inte skulle kunna utgå från omsorg, tom om hon skulle ha fel.) Alla är ni lika beredda att kasta första stenen, alla lika övertygade om att ni har rätt att göra det. Tänk om ni har fel? vill jag säga till alla, oavsett vem ”sida” ni tar.
Personligen tycker jag att pappans ”några hundra” porrbilder på datorn talar emot att han är en så bra man, och jag är förvånad över hur lätt artikelförfattaren avfärdar det sexuella kvinnoförakt som porrkonsumtion står för. Att konsumera porr är inget som gör en man till en omöjlig pappa, men det gör honom inte heller till det helgon han fått framstå som här. Att han dessutom lämnat ut alla uppgifter om sin dotter så lättvindigt som han gjort, är inte i mina ögon något som får honom att framstå som en man som värnar om sin dotters integritet. Berättelsen om hennes hemfärd är direkt pinsamt skenhelig för den som inte blint tror på allt han säger.
Detta gör honom inte till en förövare. Men det motsäger inte heller risken att han är en.
Det skrämmer mig att så många utan tvivel väljer mellan föräldrarna istället för att fråga sig vad flickan skulle må bäst av nu. Talet om att barn behöver båda föräldrarna rimmar illa med denna sidas totala partiskhet. Jag önskar att fler verkligen hade barnperspektiv.
Men snälla Maria, VAD är det Du säger….. om jag tolkar Dig rätt så anser Du inte att en normalt funtat person tittar på porrbilder! I vilken värld lever Du????? Det är faktiskt fullkomligt normalt. Det är i själva verket väldigt onormalt att Du uppenbarligen INTE sett några… Rubrik i dagens Aftoblad: Massutbildning i Onani i Spanska skolor…. borde få Dig att förstå att Du nog är mer än lite udda.
Maria se mitt svar till Elin ovan.
Det finns inte en möjlighet att sådana bevis inte skulle leda till åtal.
//Mr G
Om man ser till fallstudien i det här ärendet så är detta tyvärr inget unikt i vårdnadstvister. Det unika är att de sk. överlevarna engagerat sig och spridit den här nidbilden av en förälder genom sina olika forum.
Det tragiska är att Evelina har blivit en överlevare by proxy (via ombud). De sk. överlevarna har helt enkelt gjort en liten ont anande tjej till offer för sin egen sak.
De här människorna kommer inte att göra världen bättre, varken för sig själva eller för de barn vars talan de påstår sig föra genom att hålla på så här.
Vill de göra världen bättre, både för sig själva och de som utsätts, så borde de ta tag i sina egna trauman och liv, helst genom att omgående uppsöka vården för sina egentliga problem.
Tack Lina för den här presentationen. Lysande skrivet – som vanligt. Vissa av personerna på mammans sida verkar ju vara mer eller mindre besatta. Hur kan man i sin egen själviskhet gå så här långt? Hur kan man leva med sig själv och med vetskapen om att man ljuger och fabulerar och ställer till med elände för andra personer i den här omfattningen? Det finns ju varken rim eller reson i deras handlande.
Alltså, nu har jag letat och letat på alla möjliga sidor – jag finner en namninsamling samt http://suspicio.wordpress.com/ och ett par sidor som hänvisar till namninsamlingen.
Vilka fler sidor menar ni skriver om flickan och för fram lögner, som pappan påstår?
Sedan: Ni påstår att ni arbetar utifrån ett barnperpektiv och ser till barnet.
Hur hjälper den här inlagan flickan?
Marina Engan gör stor affär av det som ovan beskrivs med orden ”Anna gjorde en polisanmälan efter att hon funnit 400-500 katalogiserade porrbilder i Johans dator”. Med tanke på att även denna polisanmälan tydligen ansågs vara en ogrundad anklagelse, och med tanke på att det enligt det ovanstående verkar vara en del i ett mönster av ogrundade anmälningar så kan man ju inte låta bli att undra om det fanns misstankar om att Anna Oscarsson själv laddade ner och la till porrbilder för att misstänkliggöra den f.d. maken? Eftersom det var hon som hittade dem och eftersom UT verkar ju ha tänkt till både en och två gånger med anledning av dessa barnporranklagelser, och därefter avfärdat hennes misstankar om jag förstår rätt, så reser det här en hel del frågor.
Det är för övrigt väldigt otäckt att läsa Marina Engans pedofilispekulationer och jag undrar faktiskt lite över varför hennes förföljelse av denna pappabarnfamilj inte polisanmälts. Hon har för länge sedan gått över gränsen när det gäller kränkningarna av en redan utsatt familj. Även om hon anklagar i lönndom (genom att använda sig av deras mellannamn istället för förnamn i ett försök att undvika att stämmas för förtal för sina falska påståenden om dem) så finns det ju inget som helst tvivel om vem det rör sig om eftersom så många detaljer ur mammans speciella omständigheter och ur hennes redan avvisade anmälningar upprepas. Dessutom har mamman och hennes släkt och vänninor alla skrivit på namninsamlingen, och den länkas av mamman.
Att bloggaren Marina Engan anlitats att sköta smutskastningen och drevskallet bådar verkligen illa för bilden av mammans omdömesförmåga och seriositet. Hoppas innerligt att hon får professionell hjälp att komma loss ur Engans drevmentalitet och det destruktiva överlevardrevet.
När trygghetskänslan återvänt hos dottern, när gråtattacker och ängslan över mammans svek ebbat bort, så hoppas jag av hela mitt hjärta att pappan och dottern kan förlåta mamman och lyckas etablera ett harmoniskt och normalt förhållande med henne, ett där flickan aldrig mer behöver vara rädd för att rövas bort från sitt hem igen. Ett barn behöver både sin mamma och pappa! Engan är en katastrof för dotterns framtida förhållande med sin mamma, inte bara med pappan.
För det stoppar att hennes pappa ska få frid, så han inte ska behöva få psykologisk tortyr, att alla tror han är pedofil, m.m
Vem som helst borde redan ha förstått det här om man satt sig ner och funderat över vad som egentligen hänt.
Om det vore så som det påstås i namninsamlingar, blogginlägg etc. att pappan gjort alla dessa hemska saker OCH att det är ställt utan tvivel att han är skyldig, hur i allsindar skulle han då fått ensam interimsk vårdnat av Evelina? Det faktum att inte Evelinas mamma fick ensam vårdnad tycker jag i sig är ett ännu större tecken på att något är fel i hela denna berättelse.
Yvonne: Fakta är fakta. SBN har iallafall försökt ta reda på sanningen genom att gå tillbaka till grunddokumenten, ringt folk och pratat etc. och helt uppenbart så är detta sanningen. eller anklagar du Lina för att ljuga? Ska ni dra in ytterligare personer i ert nät av lögner? Och om nu allt ”kommer fram” i rätten – varför kidnappade Evelina’s mamma henne? På vilket sätt är det bra för Evelina?
Emma: På vilket sätt hjälper det Evelina att hennes pappas utsätts för en förtalskampanj på nätet?
Maria/Anders: med tanke på alla lögner som redan påvisats, varför tror ni resten är rätt?
Jag är själv pappa till en liten underbar kille. Jag blir så arg när jag läser omdömena från Socialen/kontaktpersoner etc. som klart visar att mamman i detta fall inte är intresserad av att hitta en lösning som fungerar för Evelina och båda föräldrarna. Hon tänker på sig själv istället för på Evelina. Ingen tvingar henne tycka om sin ex-man men att gå så långt som hon gjort, det är absurt. Och som kille så är just anklagelsen om att han är pedofil och har utsatt henne för övergrepp obehaglig eftersom det nog är det värsta du kan bli anklagad för som kille. Så det krävs jäkligt bra bevis för att man ska ha rätt att slänga ut den anklagelsen.
Till Evelinas morföräldrar: det är dags att ni tar ett steg tillbaka och börjar fundera på om ni inte borde ta hand om er egen dotter först. Hon mår ju uppenbarligen inte bra. Ni skadar henne lika mycket som ni skadar Johan och Evelina. Släpp känslorna en sekund och tänk: hur troligt är det att ALLA konspirerar mot er; polis, myndigheter, journalister, socialtjänsten etc. etc
Diskuterar inte med någon som är anonym. Tala om vem du är så kan vi ha en konversation.
Jag måste bara kommentera.
Hur hjälps flickan i detta? Ni ser inte till flickans bästa utan att neutralisera en pajkastning, till den ene partens fördel? eller? Någonstans finns det ju en mamma, med modersinstinkter likt en lejoninnas.
mamma försöker eliminera pappa förvandlas kvickt till pappa försöker eliminera mamma. och om flickan själv får välja?
fokus ligger inte på flickan alls, utan på att rentvå pappan. Det ser väldigt grötigt ut, och artikeln till synes oprofessionell till sin språkliga karaktär. Skribenten bör se över detta, och minska antalet ”så” i sitt inslag.
Suspicio är motherwitch, ni vet den där galningen som gett sig på folk här och var på internet. En riktigt sjuk människa.
Det jag inte förstår är hur Marina Engan blivit inblandad i allt detta? Har modern vänt sig till henne? Om ja, varför?
Varför kan inte mamman och pappan lösa detta för sitt barns skull? Backa båda två och säga att det får vara nog nu? Jag blir alldelse förtvivlad när jag tänker på barnet och den situation hon befinner sig i.
Via facebookgruppen ”barnens röst” har Evelinas mamma kommenterat detta fall:
http://www.facebook.com/topic.php?uid=27829700320&topic=13266
http://www.facebook.com/topic.php?uid=27829700320&topic=13365
Det skrämmer mig och jag kan tro att mamman inte insåg hur stort detta skulle bli när Engan m.fl. fick fatt i det. Jag hoppas att allt sansar sig och att Evelina får det lugn hon så väl förtjänar.
Jag undrar vad som hade skett om rollerna varit omvända?
Att det var Evelinas pappa som kidnappat henne och inte hennes mor, att det var pappan som ljugit och spridit rykten i bloggar och på forum?
Då hade besöksförbudet varit ett faktum och troligen både anmälan om övergrepp i rättssak och grovt förtal med efterföljande rättegång och dom.
Men nu är det mamman som kidnappat, ljuger och sprider falska rykten.
Inget besöksförbud och såvitt jag vet finns har inget åtal väckts för vare sig förtal eller övergrepp i rättssak.
I will take this in english, it´s easier for me and I know that all swedish people understand.
Scaber nestor wondered as to the consequences if the roles were reversed.
I can tell you that the fact is,there is no dissadvantage to being a father in these situations, the fact is our legal system is flawed, that´s were we have to make change´s, I am Anna Franks husband, her son has been abducted by his father, yes he is internationaly wanted, as was Evelinas mother, but before he abducted Annas son to Bosnia, he abducted him twice in Sweden, the second time he left the country, but my point is this, after the first abduction (Annas son was returned to us via the police, who arrested the father) we asked for a restraing order and were refused, even though Annas son´s father was hanging around the school, had already abducted him once and had verbaly threatend to leave the country with Anna´s son.
We should not get involved in a gender war,there are good parent´s (male or female) and there are bad parent´s (male or female) we all as parent´s and responsible adults should be working together for the sake of the children that are in the unfortunate position to have a bad parent.( male or female)
Kevin: you beat me to the punch! I can only aqree, children are the ones wronged in abduction cases, everytime. And the legal system in Sweden does little to protect our children pre- AND post-abductions. Thus, there is SBN and similar organizations worldwide.
But abductors (male and female) are like drug-addicts, there is no cure until they realize that their doing harm to themselves and their little ones.
God bless, Mia (Thors mom)
Hej
Jag är så tacksam för denna artikel och så snart jag fick höra vem denna artikel egentligen handlade om krävde jag att mitt namn genast skulle raderas från namninsamlingen. Ska genast sända ut denna artikel till mina medlemmar inne på min FB grupp -Jag lovar att vara snäll!
Sätter härunder in mitt mail till MArina som startat denna namninsamling:
Noomi Tingeling Gustafsson den 27 november kl. 09:32
Mitt namn är Noomi och jag driver gruppen -Jag lovar att vara snäll inne på FB. Jag har i min grupp sänt ut länken till din namninsamling för flickan Mathilda men har just nu fått till min kännedom att denna flicka i realitet är Evelina. Skulle vilja ha ett ärligt svar ifrån dig som startat upp namninsamlingen om så är fallet och VARFÖR i sådana fall du valt att döpa om henne och ´missleda alla oss som skriver på och som jobbar för barnen?! Detta är av vikt för mig att få svar på detta då jag utgår ifrån att de som skrivs är fakta och inte förtal och inte fabrikerade uppgifter med namn mm. Jag jobbar för BARNEN inte för de vuxna oavsett mamma eller pappa, och jag gillar inte att få kännedom om att det material jag sänder ut missleder oss som jobbar just för barnen där jag uppmanar människor att skriva under något som inte är sanning, oavsett om det är namn eller information. Kommer skicka ut ett meddelande till mina medlemmar och informera om detta och be dem skriva under en namninsamling som senare kommer sändas vidare där jag kommer protestera högt om hur du/ni missleder oss med falsk information. Förväntar mig ett svar på detta!!!!
Noomi Tingeling
Marina Engan den 27 november kl. 09:45 Anmäl
Hej Noomi.
Tyvärr har inte all information kommit med på namninsamlingen och det går inte att ändra i efterhand.
Så här skrev jag på Barnens Röst som är en stödgrupp på Facebook:
”Namnet Matilda är fingerat för att inte lämna ut flickan för mycket. Bilden på namninsamlingen föreställer inte Matilda. Det är en kopia på en målning.(försöker förövrigt att få bilden raderad då den ger en tabloidkänsla)
Flickan måste skyddas så mycket det bara går och det hoppas jag att ni har förståelse för.
Mvh Marina
November 19 at 3:48pm”
Det har alltså handlat om att skydda flickan så mycket som möjligt. Jag hoppas att informationen räcker för jag kommer inte att lämna ut henne, oavsett vad andra tycker.
Jag jobbar inte för mammor eller pappor, det är barnen det handlar om. Inget annat!
Informationen har alltså funnits tillgänglig sedan dagen efter att namnlistan skapades.
Mvh Marina
Noomi Tingeling Gustafsson den 27 november kl. 10:00
Hej
När en länk sänds ut för namnunderskrift så är det ju så att denna länk hamnar direkt inne på namninsamlingen och inte inne på den Stödgruppen där du Informerar om detta. För de människor jag fått att skriva under heter denna flickan Mathilda och inte Evelina. Det är av ALL viktighet att rätt information kommer ut till ALLA som skriver på. Om man ser att man utelämnat viktig information kan man alltid ångra sig och ändra och om detta inte går får man helt radera det man sänt ut och göra om det från början och se till att denna info kommer med där namnen samlas.
Jag kan förstå att man inte vill ”hänga” ut barnet och dess namn men Evelina är inte en ”nyhet” och hennes namn har figurerat på många ställen. Jag säger inte att det alltid är rätt men man kör medöppna kort. Mitt namn är påskrivet i denna namninsamling i tro om detta handlade om Mathilda hade jag vetat att det handlade om Evelina hade inte mitt namn stått där. I denna sak har jag redan bildat mig en uppfattning pga saker jag läst och hört och även själv tagit reda på på olika sätt och jag anser inte att den information som man lägger in som ställer sig på moderns sida är den helt sanningsenliga av många grunder. Jag har alltså skrivit på en namnlista som jag inte står för, detta är INTE oki i min mening! Jag önskar Evelina ett tryggt och kärleksfullt liv men det är jag inte övertygad om att modern tillhandahåller henne, förtal mm har gång på gång kommit upp i denna rättsak och då från modern och mormodern!
Jag uppmanar dig att vid nästa namninsamling du startar att du håller dig till korrekt information eller är tydlig där namninsamlingen ligger att informera alla vad som är fabrikerat och inte!
Noomi
Marina Engan den 27 november kl. 14:15 Anmäl
Jag är mycket medveten om att det blev fel från början.
Jag går in och raderar ditt namn från listan.
Marina
OBS! Jag uppmanar alla att kräva att deras namn tas bort från namninsamlingen som inte alls känner sig helt säkra på att de kan stå för sin signatur!
Är den lilla flickan glömd i denna tråkiga neverending story?
Allt verkar handla om mamman och pappan… Vi får aldrig glömma att vi inte äger våra barn utan vi har dem till låns och dessutom är dessa barn vår framtid. Är det så att pappan haft dessa bilder i sin dator som ngn skrev att hon hade läst i en rapport, ja då tycker jag att en bild är en för mycket! Dessutom så säger lagen: Noll tolerans med dessa bilder, det kommer också inom kort en ny lag som betyder att du gör en olaglig handling även om du skulle besöka dessa vidriga webbsidor.
Är det så att faktiskt pappan är oskyldigt anklagad så tycker jag att flickans mamma är lika hemsk som en pedofil som ens kan tänka tanken att anklaga en medmänniska för pedofil… Vi borde också skärpa lagen för falska anklagelser tycker jag.
Dessutom, hur reagerar flickan genom att tas till läkaren gång på gång? Har ngn försökt att sätta sig in i hennes kläder?
Jag gråter och tänker och funderar hur denna lilla oskyldiga flicka mår.. Var tog hennes och alla andra barns rättigheter vägen???
Varför det är fullkomligt omöjligt att sådana bilder funnits i pappans dator och inte resulterat i åtal.
http://mrgalahad.wordpress.com/2009/12/23/fakta-kring-barnpornografi-mr-g/
Mvh
//Mr G
Jag har en lillasyster (halvsyster) som har blivit utsatt av sin pappa. Det blev ett enormt pådrag med både socialen, polisen och BUP. Myndigheterna kollade igenom allt i alla vinklar och det tog tid innan dommen kom. Jag litar på rättssystemet och jag tror inte Johan hade fått vårdnaden om sitt barn om inte myndigheterna var hundra procent säkra på Johans oskuld.Vid minsta lilla misstanke om att något stämde i anklagelserna så hade Evelina istället hamnat hos fosterfamilj för vidare utredning. Så snälla, sluta anklaga Johan. Han har redan lidit tillräckligt. Och tänk på att Evilina faktist blir utsatt av misshandel i allt det här. Det kanske är mamman och mormorn som borde bli dömda för misshandel av barn och genomgå en psykisk utredning. Låt Johan och Evilina få leva i fred och harmoni.
Varför publicerar ni namn och bild på barnet?
Hur kunde polisen lägga ner förundersökningen om barnpornografi i datorn samma dag, direkt?
Evelinas namn och foton har publicerats sedan länge då hon var spårlöst försvunnen och kidnappad av sin mamma och vi behövde allmänhetens hjälp att hitta henne. Hon publicerades även på Aftonbladets förstasida i hopp om fler tips. Denna öppna kampanj ledde efter några veckors arbete till att Evelina kunde hittas och få komma hem till sin pappa. Evelina Oscarsson tillhör alltså ett av de offentliga fallen på SBN:s hemsida. Det finns många, många fler fall som vi arbetar med i det tysta, där föräldrarna inte vågar gå ut med några uppgifter. Detta är inte ett val som SBN gör, utan enbart den förälder som har vårdnaden om barnet.
Polisen lade ned förundersökningen eftersom brott inte gick att styrka. D.v.s. det var en anmälan som inte stämde. Det fanns ingen barnpornografi i pappans dator. Polisen lade inte ned FU samma dag som själva anmälan kom, självklart, utan all byråkrati tar sin lilla tid. Men samma dag som de rent faktiskt tog tag i ärendet så lades det ned, eftersom det inte fanns något brottsligt att tala om. Detta fanns angett på flera ställen i Socialtjänstens utredningar.
Det är för bedrövligt att ett barn som ger sig i uttryck att inte må bra av en förälders närmande ändå kan få skoningslöst hämta barnet så lättvindigt i ett annat grannland som Danmark! evelinas fall liknar faktiskt ett annat ”eftersökt barns” situvation som skedde 06 där polisen socialen åklagareväsendet och andra advokater visste att pappan ÄR en fara för pojken med samma namn som evelinas pappas! Johan sa: Mamma om du lämnar mej till honom som slår mej och tvingar mej till dumma saker , då kan du inte älska mej! Mamman svarar : Men älskade Johan! vad ska jag göra!? Svaret Johan gav var enkelt snabbt och sakligt! Men mamma! du behöver inte lämna ut mej till honom du bestämmer ju över mej! du är ju min mamma!!. Tänk vad barn tänker lojalt och inte så invecklat som i vår vuxenvärld! men så funkar inte den vuxna världen nej! här är allt så invecklat tillkronglat och omständigt! Pojken och mamman där fick den danska folkrörelsens fulla stöd att hålla sig undan och pojken mådde som en prins! så vad är det som säger att inte Evelina skulle gjort det samma hos sin mamma! nonsens!! Johans pappa är en person med psykiska funktionshinder som är för hörby kommun väl kända! men ändå tvingades pojken tillbaka dit! detta är för bedrövligt hur man kan misshandla barn och desss egen vilja att få säga sina meningar ändå aldrig blir hörda! och verkställda! det är ett grovt brott svenska myndigheter gör emot den förälder barnet trivs bäst hos och barnets egna röster och ord självt!. HOPPAS SVERIGE ÄNNU BLIR FÄLLDA för BROTT EMOT BARNKONVENTIONENS lydnad!! MBL jobbar nu med nya material som inkommit och har möte med Riksdagspolitiska personer som är intresserade av att stödja dessa föräldrars kamp och återförenande med sina barn och där skadeståndsfrågorna ska debatteras för kartläggning! vilket MBL också strävar efter är att lagarna skall så långt som möjligt följas men Då krävs det att den sv Civillagarna inom FB.§ ges lite tydligare och sakligt genomförbara konkreta uttryck ! annars kommer aldrig detta att upphöra! Vill avsluta med att Johan är nu på väg hem till sin mammas omvårdnad igen det han länge velatt så ska han slippa sin psykotiskt störda pappas vanvård och i bästa fall kommer pappan att få psykiatrisk hjälp och vård innan umg med denne kommer igång! VILKEN LYCKA för JOHAN!
Det är stora ord även av SBN att påstå att de skulle veta sanningen. Det finns det en – eller två personer – som gör. barnet själv samt i så fall den påstådda förövaren. Däremot påvisar SBN att det inte finns några bevis för att det skulle ha förekommit några övergrepp. En väldigt viktig skillnad då jag anser att även SBN på detta vis kränker barnet som äger sin egen sanning. Skulle ni själva vilja ha andra människor eller organisationer som påstår sig veta er sanning? Två fel gör inte ett rätt. Kanske får omvärlden en dag veta hennes sanning. Kanske inte. Men den som äger den är enbart flickan själv. Bevisbörda samt indicier är något helt annat.
Du har helt rätt i att sanningen finns enbart hos dem som är inblandade. Även om olika människor ibland har olika sanningar om samma sak eller händelse. Sanningen är ett brett begrepp och ett relativt sådant. Däremot finns det mycket lögner inblandade i den här härvan, och därmed också motsatsen, som vi i det här fallet valt att kalla sanning.
Jag skulle ha bättre förtroende för en organisation som agerar språkrör för något istället för att ta sig tolkningsföreträde över andra människor.
jag anser tyvärr att SBN gör sig skyldig till samma sak som den som organisationen anser har begått en allvarlig kränkning. Jag efterlyser en organisation som på allvar ställer sig på barnets sida d.v.s. genom att föra fram fakta, föregår med gott exemepel i debatten genom att låta henne växa upp och slippa se att även en organisation gav sig själva tolkningsföreträde för henne. Att lämna perspektivet av hennes egen sanning så orört som möjligt tills den dagen hon själv är stor och förmodligen kommer att sluka allt som skrivits om henne. Hon och ingen annan äger rätten att få använda sig av uttrycket ”sanningen om Evelina…” Risken är att hon kommer att känna sig kränkt oavsett om SBN har rätt eller ej.
Det går att uttrycka sig på annat sätt.
Jag önskar också att SBN skulle verka för att inte fastna i det ena av två perspektiv där det är det tredje perspektivet som är det som är viktigast. Med andra ord, hur mycket ni än känner för pappan i det här läget så är det Evelinas framtid som är det viktigaste. Hon har två föräldrar i en fruktansvärd situation. En förälder som anser sig falskt anklagad för ett fruktansvärt brott. Det måste kännas förfärligt. En förälder som tror att sitt barn har blivit utsatt för ett fruktansvärt brott. Det måste kännas förfärligt. Om föräldrarna väljer att föra en debatt vidare må stå för dem, man jag anser inte att en organisation som SBN har det som uppgift då det ej är förenligt med barnets bästa.
Artikeln innehåller bara faktauppgifter, inte spekulationer eller tolkningar, så SBN har inte publicerat några uppgifter som bara kan tänkas vara ”sanna” ur ett visst ”perspektiv”. Att som signaturen ‘Sanning?’ låta påskina att de fakta som omskrivs här (om vad som finns dokumenterat i utredningarna, om vilka anklagelser som utretts och avvisats, faktiska händelseförlopp och annat som kan beläggas, såsom t.ex vad som skedde hos de danska myndigheterna när de överlämnade barnet till pappan i Danmark) skulle vara osanna ur andra perspektiv, är ren skär demagogi. En korrekt redogörelse av dokumenterade fakta kan inte göras osann, oavsett vilket perspektiv man lägger sig till med. Det är dessutom i min mening till större skada för barnet att låta så pass lätt dementerade lögner som de som spridits av tredje part över hela Internet fortsätta att stå oemotsagda och därigenom riskera att de väcker mer missaktning och orsakar mer trakasserier mot familjen. Det finns en hel del fanatiska extremistgrupper som är aktiva i dagens samhälle under parollen ”Domstolen friar, vi fäller” och vem vet vilka straff de kan tänkas få för sig att utmäta och vilka konsekvenser det kan tänkas få för de som fällts av en sådan pöbel.